{"id":10073,"date":"2020-10-01T19:31:26","date_gmt":"2020-10-01T17:31:26","guid":{"rendered":"https:\/\/mammafit-1239.appspot.com\/?p=10073"},"modified":"2023-03-07T17:46:48","modified_gmt":"2023-03-07T16:46:48","slug":"tarmflorans-betydelse-for-var-halsa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/trainimal.com\/se\/tarmflorans-betydelse-for-var-halsa\/","title":{"rendered":"Tarmflorans betydelse f\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa"},"content":{"rendered":"\n

Tarmfloran har varit ett hett \u00e4mne de senaste \u00e5ren d\u00e5 man uppt\u00e4ckt att tarmflorans sammans\u00e4ttning och funktion har stor betydelse f\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa och uppkomsten av olika sjukdomar. En (negativ) f\u00f6r\u00e4ndring i tarmflorans sammans\u00e4ttning eller funktion kallas dysbios och har kopplats till flera \u00e5kommor s\u00e5 som psykisk oh\u00e4lsa, autoimmuna sjukdomar och metabola sjukdomar.<\/strong>

<\/strong><\/span>Tarmen best\u00e5r utav en stor m\u00e4ngd olika mikroorganismer, bland annat bakterier och svampar, och utg\u00f6r ett av kroppens st\u00f6rsta organ. Tarmfloran \u00e4r namnet som anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva de mikroorganismer som finns i tarmen.<\/p>\n\n\n\n

Tarmfloran har m\u00e4ngder av olika uppgifter, bland annat ansvarar den f\u00f6r att bryta ner och ta upp n\u00e4rings\u00e4mnen fr\u00e5n maten, den spelar en viktig roll i v\u00e5rt immunf\u00f6rsvar, den producerar vitaminer och omvandlar hormoner.\u00a0Med mera!<\/p>\n\n\n\n

Hur kan jag st\u00f6tta tarmfloran?<\/h2>\n\n\n\n

Fibrer, fibrer, fibrer! <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Med tanke p\u00e5 hur mycket v\u00e5r tarmflora kan p\u00e5verka v\u00e5r h\u00e4lsa och v\u00e5rt v\u00e4lm\u00e5ende \u00e4r det en god id\u00e9 att f\u00f6rs\u00f6ka st\u00f6tta tarmfloran f\u00f6r att gynna tillv\u00e4xten av h\u00e4lsosamma bakterier. En av de saker som p\u00e5verkar v\u00e5r tarmflora p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt allra mest \u00e4r intaget av kostfibrer. Kostfibrer, eller kort sagt fibrer, \u00e4r de kolhydrater som passerar till tjocktarmen, utan att f\u00f6rst spj\u00e4lkas i tunntarmen. I tjocktarmen bryts fibrerna ner av mikroorganismer i tarmfloran till kortkedjiga fettsyror och gaser. <\/p>\n\n\n\n

Vissa fibrer fermenteras och blir till n\u00e4ring f\u00f6r tarmflorans bakterier och fr\u00e4mjar d\u00e4rmed tarmflorans sammans\u00e4ttning och tillv\u00e4xt. Vilka bakterier som fr\u00e4mjas beror p\u00e5 vilken typ av fibrer vi \u00e4ter, b\u00e5de m\u00e4ngd och typ av fibrer kan p\u00e5verka balansen mellan de olika tarmbakterierna. En stor m\u00e4ngd olika bakteriearter i tarmfloran \u00e4r ett tecken p\u00e5 en frisk tarm s\u00e5 genom att \u00e4ta varierat kan man bidra till en st\u00f6rre variation av bakterier i tarmen.<\/p>\n\n\n\n

 <\/strong>Exempel p\u00e5 fiberrika livsmedel:  <\/strong><\/p>\n\n\n\n

  • Gr\u00f6nsaker (ex. broccoli, blomk\u00e5l, gr\u00f6nk\u00e5l, r\u00f6dk\u00e5l, l\u00f6k, svamp, paprika)<\/li>
  • Baljv\u00e4xter (kik\u00e4rter, b\u00f6nor, linser)<\/li>
  • Fullkornsprodukter (ex. grovt br\u00f6d, r\u00e5ris, havregryn)<\/li>
  • Rotfrukter och potatis<\/li>
  • Frukt och b\u00e4r<\/li>
  • Fr\u00f6n och n\u00f6tter<\/li><\/ul>\n\n\n\n
    \"\"
    St\u00f6tta tarmfloran med fiberrika livsmedel<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

    Hur mycket fibrer b\u00f6r vi \u00e4ta?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

    Livsmedelsverket rekommenderar ett kostfiberintag p\u00e5 minst 25-35 gram per dag.\u00a0\u00a0Om du i nul\u00e4get inte \u00e4r van vid att \u00e4ta mycket fibrer \u00e4r det en god id\u00e9 att successivt \u00f6ka intaget d\u00e5 det kan st\u00e4lla till det f\u00f6r magen att g\u00e5 fr\u00e5n en fiberfattig till fiberrik kost f\u00f6r fort.\u00a0Magen beh\u00f6ver tid att v\u00e4nja sig och inledningsvis kan det \u00f6kade fiberintaget ge upphov till gaser och man kan k\u00e4nna sig uppsv\u00e4lld, men detta kommer att ge med sig allt eftersom kroppen v\u00e4njer sig. <\/p>\n\n\n\n

    Om du upplever obehagsk\u00e4nslor efter att ha \u00f6kat ditt fiberintag kan du prova att s\u00e4nka ditt fiberintag n\u00e5got igen och sedan sakta men s\u00e4kert \u00f6ka det. En annan sak som \u00e4r viktig att t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4r man \u00f6kar sitt fiberintag \u00e4r att \u00e4ven \u00f6ka sitt v\u00e4tskeintag. Eftersom fibrer absorberar mycket v\u00e4tska i tarmen beh\u00f6ver man dricka mer v\u00e4tska f\u00f6r att undvika f\u00f6rstoppning.<\/p>\n\n\n\n

    Fetter har betydelse!<\/strong><\/h3>\n\n\n\n

    B\u00e5de m\u00e4ngden fett i kosten samt typ av fett har visats kunna p\u00e5verka tarmflorans sammans\u00e4ttning av bakterier med s\u00e5 v\u00e4l h\u00e4lsom\u00e4ssiga f\u00f6r-och nackdelar. Ett h\u00f6gt fettintag generellt verkar p\u00e5verka tarmflorans sammans\u00e4ttning negativt. N\u00e4r det kommer till typ av fett s\u00e5 gynnar god fettkvalitet med h\u00f6g andel om\u00e4ttat fett och l\u00e5g andel m\u00e4ttat en st\u00f6rre variation av h\u00e4lsosamma bakterier i tarmfloran, medan en h\u00f6g andel m\u00e4ttat fett kan medf\u00f6ra tillv\u00e4xt av ogynnsamma bakterier.<\/p>\n\n\n\n

    Exempel p\u00e5 livsmedel med h\u00f6g andel om\u00e4ttat fett: <\/strong><\/p>\n\n\n\n

    • Avokado<\/li>
    • Fet fisk<\/li>
    • N\u00f6tter<\/li>
    • Fr\u00f6n<\/li>
    • Rapsolja<\/li>
    • Oliver<\/li><\/ul>\n\n\n\n

      Det finns ytterligare saker som kan p\u00e5verka tarmfloran b\u00e5de positivt och negativt och det forskas flitigt i \u00e4mnet f\u00f6r att fastst\u00e4lla dessa och f\u00f6r att f\u00e5 en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e5r tarmflora, s\u00e5 jag \u00e4r s\u00e4ker p\u00e5 att vi kommer att h\u00f6ra \u00e4nnu mer om detta fram\u00f6ver och bli \u00e4nnu klokare p\u00e5 hur v\u00e5r tarmflora p\u00e5verkar oss och hur vi kan p\u00e5verka den.<\/p>\n\n\n\n

      Illustration och foto<\/strong> GettyImages<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Tarmfloran har varit ett hett \u00e4mne de senaste \u00e5ren d\u00e5 man uppt\u00e4ckt att tarmflorans sammans\u00e4ttning och funktion har stor betydelse f\u00f6r v\u00e5r h\u00e4lsa och uppkomsten av olika sjukdomar. En (negativ)…<\/p>\n","protected":false},"author":20,"featured_media":10391,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"editor_notices":[],"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[135,115,80,171,86],"class_list":["post-10073","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kost","tag-fett","tag-fibrer","tag-gronsaker","tag-immunforsvar","tag-kosthallning"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10073","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/20"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10073"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10073\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":18554,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10073\/revisions\/18554"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/10391"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10073"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10073"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10073"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}