{"id":21149,"date":"2022-05-12T07:56:00","date_gmt":"2022-05-12T07:56:00","guid":{"rendered":"https:\/\/trainimal.com\/se\/?p=21149"},"modified":"2023-03-07T17:45:59","modified_gmt":"2023-03-07T16:45:59","slug":"bryt-med-tankar-som-inte-ar-bra-for-dig","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/trainimal.com\/se\/bryt-med-tankar-som-inte-ar-bra-for-dig\/","title":{"rendered":"Bryt med tankar som inte \u00e4r bra f\u00f6r dig\u00a0"},"content":{"rendered":"\n

Vilka tankar \u00e4r du fast i? Ibland \u00e4r det sv\u00e5rt att vara rationell. N\u00e4r stressniv\u00e5n \u00e4r h\u00f6g \u00e4r det f\u00e5 som lyckas med att vara eftert\u00e4nksamma. L\u00e4r dig att identifiera dina tankar och anv\u00e4nda r\u00e4tt teknik f\u00f6r att bryta med negativa tankem\u00f6nster.<\/strong> <\/p>\n\n\n\n

En sedan l\u00e4nge vedertagen teori s\u00e4ger att v\u00e5rt beslutsfattande sker utifr\u00e5n tv\u00e5 olika system. Psykologen Daniel Kahneman<\/strong> fick nobelpris f\u00f6r sin banbrytande forskning och anses vara en av v\u00e5r tids viktigaste t\u00e4nkare. Kahnemans forskning har haft stort inflytande inom en rad olika omr\u00e5den, fr\u00e5n ekonomi och psykologi\/beteendef\u00f6r\u00e4ndring till medicin och politik.\u202f <\/p>\n\n\n\n

”System 1 och 2”-t\u00e4nkandet<\/h2>\n\n\n\n

Det hela b\u00f6rjade med Professor Kahneman och Tverskys teori om hur vi m\u00e4nniskor ser p\u00e5 vinst och f\u00f6rlust. De tv\u00e5 forskarna visade bland annat att vi m\u00e4nniskor ogillar f\u00f6rluster\u202foch d\u00e4rf\u00f6r undviker dessa s\u00e5 gott det g\u00e5r. Genom en rad experiment kunde Kahneman och Tversky visa att m\u00e4nniskor inte var s\u00e5 rationella som man tidigare hade trott.  <\/p>\n\n\n\n

Sedan forskarna tog fram sin f\u00f6rsta teori har beteende kunnat visa hur m\u00e4nniskor g\u00f6r flera systematiska fel n\u00e4r det kommer till att ta beslut. Det finns dock vissa tillf\u00e4llen n\u00e4r vi \u00e4r mer ben\u00e4gna att g\u00f6ra dessa fel, n\u00e4mligen n\u00e4r vi anv\u00e4nder det s\u00e5 kallade system 1-t\u00e4nkandet: det som skulle kunna kallas f\u00f6r omedvetna tankar, invanda beteenden och tankar. <\/strong>Beslut som fattas av detta system \u00e4r snabba, relativt omedvetna och kr\u00e4ver ganska liten anstr\u00e4ngning. <\/p>\n\n\n\n

Bryt med negativa tankem\u00f6nster<\/strong> <\/h3>\n\n\n\n

Tankem\u00f6nster som triggas av stressiga situationer leder ofta till snabba bed\u00f6mningar och kan ibland resultera i negativa konsekvenser. Negativa tankar har en tendens att fastna i en \u201cloop\u201d i hj\u00e4rnan som forts\u00e4tter snurra. D\u00e5 \u00e4r det viktigt att formulera sina tankar genom att prata med andra eller skriva ner dem.  <\/p>\n\n\n\n

Det f\u00f6rsta steget till att\u202fbryta\u202fnegativa tankem\u00f6nster \u00e4r att bli medveten om dem. Du som k\u00e4nner igen dig i n\u00e5got av m\u00f6nstren nedan har redan kommit en bit p\u00e5 v\u00e4g. Granska dina negativa tankar kritiskt: Hur stor sannolikhet \u00e4r det att den d\u00e4r katastrofen faktiskt kommer intr\u00e4ffa? Vad har jag f\u00f6r bevis f\u00f6r att hen inte tycker om mig? Var det d\u00e4r jag gjorde verkligen s\u00e5 d\u00e5ligt? \u00c4r det rimligt att ha d\u00e5ligt samvete f\u00f6r den d\u00e4r kakan?  <\/p>\n\n\n\n

Det andra steget \u00e4r att koppla p\u00e5 system 2 \u2013 ditt mer analyserande och reflekterande tankesystem<\/strong> \u2013 samt hitta en teknik f\u00f6r att ers\u00e4tta negativa tankem\u00f6nster.  <\/p>\n\n\n\n

Ers\u00e4tt negativa tankar med positiva<\/strong> <\/h3>\n\n\n\n

Synligg\u00f6r dina negativa tankar och l\u00e4r dig hur du ska hantera dem. Skriv ner dem, se dem f\u00f6r vad de \u00e4r \u2013 och identifiera deras positiva motsvarigheter.  <\/p>\n\n\n\n

Diskvalificering<\/strong>  <\/h3>\n\n\n\n

Diskvalificering av det positiva inneb\u00e4r att du f\u00f6rkastar positiva h\u00e4ndelser genom att h\u00e4vda att de av n\u00e5gon anledning inte r\u00e4knas. <\/p>\n\n\n\n

Exempel:  <\/strong>Jag har g\u00e5tt ner mina 10 kg, men det \u00e4r inte min f\u00f6rtj\u00e4nst. Jag hade aldrig klarat det sj\u00e4lv\u2026 <\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk i st\u00e4llet:  <\/strong>Jag har gjort ett fantastiskt arbete. Nu har jag \u00e4ven f\u00e5tt mer verktyg fram\u00e5t. <\/p>\n\n\n\n

Etikettering <\/strong> <\/h3>\n\n\n\n

Du s\u00e4tter en etikett p\u00e5 dig sj\u00e4lv och \u00e4ven p\u00e5 andra. P\u00e5 detta s\u00e4tt d\u00f6mer du dig sj\u00e4lv och det du g\u00f6r. <\/p>\n\n\n\n

Exempel:  <\/strong>Jag har ingen karakt\u00e4r. <\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk i st\u00e4llet:  <\/strong>Jag har sv\u00e5rt att st\u00e5 emot n\u00e4r jag blir bjuden, men jag \u00e4r bra p\u00e5 att INTE handla hem s\u00f6tsaker i vardagen. <\/p>\n\n\n\n

Katastroft\u00e4nkande <\/strong> <\/h3>\n\n\n\n

Att oroa sig f\u00f6r katastrofer eller k\u00e4nna h\u00e4lso\u00e5ngest inneb\u00e4r en stark r\u00e4dsla att drabbas av en allvarlig sjukdom s\u00e5som cancer eller hj\u00e4rt- och k\u00e4rlsjukdom. <\/p>\n\n\n\n

Exempel:  <\/strong>Jag kommer s\u00e4kert f\u00e5 hj\u00e4rtproblem som min pappa. Jag f\u00e5r \u00e5ngest \u00f6ver min h\u00e4lsa. <\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk i st\u00e4llet:  <\/strong>Nu tar jag hand om min h\u00e4lsa, s\u00e5 att jag minskar risken f\u00f6r h\u00e4lsorelaterade sjukdomar.  <\/p>\n\n\n\n

M\u00e5sten och borden<\/strong>  <\/h3>\n\n\n\n

Du st\u00e4ller orealistiska krav p\u00e5 dig sj\u00e4lv och andra. Du har en best\u00e4md uppfattning om hur du ska bete dig och \u00f6verskattar hur hemskt det vore att inte leva upp till f\u00f6rv\u00e4ntningarna. <\/p>\n\n\n\n

Exempel:  <\/strong>Jag borde klara av att tr\u00e4na varje dag.  Jag m\u00e5ste \u00e4ta nyttigt p\u00e5 alla m\u00e5ltider. Jag borde verkligen ha l\u00e5tit bli den d\u00e4r bullen. <\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk i st\u00e4llet, och fundera om din tr\u00e4ningsplan \u00e4r realistisk:  <\/strong>Vad \u00e4r en rimlig tr\u00e4ningsniv\u00e5 f\u00f6r mig? Jag m\u00e5ste ingenting. Jag v\u00e4ljer att \u00e4ta mat jag m\u00e5r bra av. Vad \u00e4r det v\u00e4rsta som kan h\u00e4nda? Nu tar jag nya tag och funderar p\u00e5 hur jag b\u00e4ttre kan planera f\u00f6r kommande dagar?  <\/p>\n\n\n\n

Svart-vitt t\u00e4nkande  <\/strong><\/h3>\n\n\n\n

Alla dina h\u00e4ndelser delas in i ytterligheter: Antingen har du lyckats helt, eller ocks\u00e5 misslyckats fullst\u00e4ndigt. Det finns inget utrymme f\u00f6r n\u00e5gonting d\u00e4remellan. Denna typ av t\u00e4nkande kopplas ofta samman med orimliga krav p\u00e5 sig sj\u00e4lv och perfektionism. <\/p>\n\n\n\n

Du har f\u00f6rbud kring vissa livsmedel och skuldk\u00e4nslor om du \u201dsyndat\u201d. Det ordet \u00e4r f\u00f6rresten ocks\u00e5 ett typiskt uttryck: Du \u201dr\u00e5kade\u201d \u00e4ta n\u00e5got du egentligen gillar, men f\u00f6rbjuder dig sj\u00e4lv att njuta av.<\/em><\/p>\n\n\n\n

Exempel:  <\/strong>Jag ska \u201daldrig\u201d \u00e4ta choklad.  Jag kan lika bra \u00e4ta hela p\u00e5sen chips \u2013jag har \u00e4nd\u00e5 misslyckats. <\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk i st\u00e4llet:  <\/strong>Varje m\u00e5ltid \u00e4r en ny start.\u202f Det finns inga d\u00e5liga eller bra dagar, det finns bara dagar.  Allt vi g\u00f6r beror p\u00e5 v\u00e5ra val, vi v\u00e4ljer allt \u2013 precis allt.  <\/p>\n\n\n\n

Kanske \u00e4r du van vid att t\u00e4nka \u201dIdag \u00e4r det ingen bra dag. Jag kan lika g\u00e4rna forts\u00e4tta med att \u00e4ta sk\u00e4rp, det \u00e4r \u00e4nd\u00e5 k\u00f6rt\u201d.<\/em> Du g\u00f6r ett val att forts\u00e4tta \u00e4ta skr\u00e4p, eller s\u00e5 kan du se till att n\u00e4sta m\u00e5ltid blir precis som vanligt.  <\/p>\n\n\n\n

Du v\u00e4ljer att avbryta kedjan av gamla m\u00f6nster. <\/p>\n\n\n\n

\u00d6vergeneralisering <\/strong> <\/h3>\n\n\n\n

Enstaka negativa h\u00e4ndelser uppfattas som ett m\u00f6nster som \u00e4r typiskt f\u00f6r livet som helhet. <\/p>\n\n\n\n

Exempel:  <\/strong>Jag \u00e4r v\u00e4rdel\u00f6s och klarar ingenting. Jag har misslyckats igen och kan lika bra acceptera att jag aldrig kommer att komma tillbaka till min form. <\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nk i st\u00e4llet:<\/strong> Jag beh\u00f6ver tr\u00e4na mer p\u00e5 detta, och prata med min coach f\u00f6r att f\u00e5 bra tips. Jag \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot min form \u00e4ven om resan inte \u00e4r spikrak. <\/p>\n\n\n\n

Summering<\/h2>\n\n\n\n

Vi har ibland tankem\u00f6nster som hindrar oss. Det h\u00e4nder att vi ger upp, eller att vi rent av diskvalificerar oss. Det kan vara sk\u00f6nt att veta att m\u00e5nga av oss kan ha denna typ av tankar.  <\/p>\n\n\n\n

Om du har f\u00f6rs\u00f6kt att \u00e5terta kontrollen \u00f6ver dina tankar genom ovan n\u00e4mnda s\u00e4tt utan att f\u00e5 ett lyckat resultat, kan det vara v\u00e4rt att prova ett annat angreppss\u00e4tt \u2013 n\u00e4mligen att acceptera och sl\u00e4ppa kontrollen. Tankar \u00e4r bara tankar. De \u00e4r inte farliga i sig. <\/p>\n\n\n\n

Av <\/strong>Birgitta Th\u00f6rn <\/p>\n\n\n\n

Foto<\/strong> GettyImages<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vilka tankar \u00e4r du fast i? Ibland \u00e4r det sv\u00e5rt att vara rationell. N\u00e4r stressniv\u00e5n \u00e4r h\u00f6g \u00e4r det f\u00e5 som lyckas med att vara eftert\u00e4nksamma. L\u00e4r dig att identifiera…<\/p>\n","protected":false},"author":56,"featured_media":21154,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"editor_notices":[],"footnotes":""},"categories":[102],"tags":[162,113,243],"class_list":["post-21149","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-motivation","tag-kbt","tag-vanor","tag-wellness"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21149","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/56"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=21149"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21149\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21845,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/21149\/revisions\/21845"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/21154"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=21149"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=21149"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=21149"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}