{"id":9490,"date":"2018-05-20T18:48:27","date_gmt":"2018-05-20T16:48:27","guid":{"rendered":"https:\/\/mammafit-1239.appspot.com\/?p=9490"},"modified":"2023-03-07T17:47:40","modified_gmt":"2023-03-07T16:47:40","slug":"resistent-starkelse-grona-bananer-istallet-for-gula","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/trainimal.com\/se\/resistent-starkelse-grona-bananer-istallet-for-gula\/","title":{"rendered":"Resistent st\u00e4rkelse \u2013 gr\u00f6na bananer ist\u00e4llet f\u00f6r gula"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"p1 wp-block-paragraph\"><strong>F\u00f6rst och fr\u00e4mst s\u00e5 vill jag sl\u00e5 ett slag f\u00f6r kolhydrater. Alla beh\u00f6ver kolhydrater och de blir extra viktiga n\u00e4r man tr\u00e4nar och \u00e4r aktiv. Kolhydrater har viktiga funktioner i kroppen, de \u00e4r cellernas viktigaste energik\u00e4lla samt hj\u00e4rnans fr\u00e4msta br\u00e4nsle.<span class=\"Apple-converted-space\">\u00a0<\/span>N\u00e4r vi nu har det sagt s\u00e5 ska vi prata om en viss typ av kolhydrat, n\u00e4mligen resistent st\u00e4rkelse.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p class=\"p1 wp-block-paragraph\">Kolhydrater \u00e4r ett samlingsnamn f\u00f6r:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"ul1 wp-block-list\"><li class=\"li1\">St\u00e4rkelse<\/li><li class=\"li1\">Fibrer<\/li><li class=\"li1\">Olika sockerarter<\/li><\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"p1 wp-block-heading\">Vad \u00e4r resistent st\u00e4rkelse?<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"p1 wp-block-paragraph\">Resistent st\u00e4rkelse \u00e4r en kolhydrat och man kan s\u00e4ga att det \u00e4r en blandning av st\u00e4rkelse och fibrer. Vi kan inte bryta ner resistent st\u00e4rkelse eller ta upp n\u00e4ring fr\u00e5n den, den passerar mag-tarm systemet och fermenteras till stor del i tjocktarmen, precis som l\u00f6sliga fibrer g\u00f6r. Resistent st\u00e4rkelse best\u00e5r av glukosmolekyler precis som st\u00e4rkelse. <\/p>\n\n\n\n<p class=\"p1 wp-block-paragraph\">Att det \u00e4r resistent inneb\u00e4r att v\u00e5ra enzymer i tunntarmen som bryter ner maten inte kan spj\u00e4lka denna molekyl, den \u00e5ker helt enkelt vidare och blir prebiotika till bakterierna i tjocktarmen. Detta g\u00f6r att resistent st\u00e4rkelse inte ger n\u00e5gon direkt energi.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"p1 wp-block-heading\"><strong>Prebiotika?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p class=\"p4 wp-block-paragraph\">Prebiotika \u00e4r kolhydrater som n\u00e5r tjocktarmen utan att brytas ned p\u00e5 v\u00e4gen. D\u00e4r blir de mat \u00e5t probiotiska bakterier (mj\u00f6lksyrabakterier). Prebiotika ger tillv\u00e4xt av probiotika, vilket i sin tur kan ge \u00f6kad produktion av kortkedjade fettsyror (bland annat sm\u00f6rsyra) vilket \u00e4r bra f\u00f6r att \u00f6ka blodfl\u00f6det och s\u00e4nka pH-v\u00e4rdet i tarmen.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"p4 wp-block-heading\"><strong>Var finns resistent st\u00e4rkelse?<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p class=\"p4 wp-block-paragraph\">Resistent st\u00e4rkelse finns naturligt i livsmedel men kan ocks\u00e5 skapas hemma i k\u00f6ket. Man kan skapa det genom att v\u00e4rma upp och sen kyla ner tillexempel kokt potatis eller kokt ris. Det som h\u00e4nder d\u00e5 \u00e4r att bindningar i livsmedlet omformas s\u00e5 att v\u00e5r tunntarm inte kan bryta ner det, det blir resistent st\u00e4rkelse.<span class=\"Apple-converted-space\">&nbsp;<\/span>Naturlig resistent st\u00e4rkelse finns bland annat i r\u00e5 potatis, gr\u00f6na bananer, b\u00f6nor, potatismj\u00f6l.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"p4 wp-block-paragraph\"><b>S\u00e5 h\u00e4r mycket resistent st\u00e4rkelse inneh\u00e5ller maten: <\/b><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"ul1 wp-block-list\"><li class=\"li6\">Gr\u00f6na bananer (cirka 12 gram resistent st\u00e4rkelse per 100g)<\/li><li class=\"li6\">Havregryn (1 dl ger cirka 4,6 gram resistent st\u00e4rkelse)<\/li><li class=\"li6\">Kall kokt potatis (1 kall potatis som kokats med skal p\u00e5 ger cirka 4 gram&nbsp;resistent st\u00e4rkelse)<\/li><li class=\"li6\">B\u00f6nor (1 dl vita b\u00f6nor ger cirka 3,8 gram&nbsp;resistent st\u00e4rkelse)<\/li><li class=\"li6\">Linser (1 dl ger cirka 3,4 gram&nbsp;resistent st\u00e4rkelse)<\/li><li class=\"li6\">Fullkornsbr\u00f6d g\u00e4rna bakat p\u00e5 surdeg (cirka 2 gram&nbsp;resistent st\u00e4rkelse)<\/li><li class=\"li6\">Kallt kokt r\u00e5ris (1 dl rumstempererat r\u00e5ris ger cirka 2 gram&nbsp;resistent st\u00e4rkelse)<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p class=\"p6 wp-block-paragraph\">Man kan ha som tumregel att kall och kompakt\/fast mat inneh\u00e5ller mer resistent st\u00e4rkelse \u00e4n varm och mjuk mat. Till exempel nykokt varm potatis mot en kall potatis som blir mer fast. Eller en mogen mjuk banan mot en gr\u00f6n banan som \u00e4r fastare.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>F\u00f6rdelar<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p class=\"p4 wp-block-paragraph\">Resistent st\u00e4rkelse kan f\u00f6rb\u00e4ttra tarmfloran rej\u00e4lt. Den bidrar \u00e4ven till ett stabilare blodsocker, st\u00e4rker immunf\u00f6rsvaret och minskar risken f\u00f6r tjocktarmscancer. Och som gr\u00e4dde p\u00e5 moset h\u00e5ller den resistenta st\u00e4rkelsen oss m\u00e4tta l\u00e4nge vilket kan bidra till viktminskning.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><strong>Nackdelar<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p class=\"p4 wp-block-paragraph\">En nackdel kan vara f\u00f6rstoppning\/tr\u00f6g i magen. Blir man h\u00e5rd i magen av att \u00e4ta resistent st\u00e4rkelse s\u00e5 kan det vara att man har en nedsatt tarmflora (slagit ut den med t.ex. antibiotika) eller att man \u00e4r ovan vid mycket fibrer. Generellt s\u00e5 ger kostf\u00f6r\u00e4ndringar ofta f\u00f6rstoppning i b\u00f6rjan f\u00f6r att man m\u00e5ste ge kroppen tid f\u00f6r anpassning, b\u00f6rja addera lite resistent st\u00e4rkelse till din kost regelbundet, trappa sedan upp det s\u00e5 magen h\u00e4nger med.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"p4 wp-block-paragraph\">En egen teori som jag har \u00e4r att n\u00e4r du regelbundet fyller p\u00e5 med resistent st\u00e4rkelse s\u00e5 kommer fler och fler bakterier i tjocktarmen, som bryter ner denna (probiotika) att bildas. N\u00e4r det finns mer probiotiska bakterier som tar hand om den resistenta st\u00e4rkelsen (prebiotika) kommer det ocks\u00e5 fungera b\u00e4ttre och b\u00e5de probiotika (mj\u00f6lksyrabakterier) och prebiotika (resistent st\u00e4rkelse) vill vi ha mycket av s\u00e5 vi har en bra och stark tarmflora. S\u00e5 ge det tid och trappa upp det l\u00e5ngsamt s\u00e5 du inte chockar din mage.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"2049\" height=\"1463\" class=\"aligncenter size-full wp-image-9492\" src=\"https:\/\/storage.googleapis.com\/mammafit-1239.appspot.com\/iStock-470509876.jpg\" alt=\"\"><\/h3>\n\n\n\n<h2 class=\"p1 wp-block-heading\">Recept<\/h2>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\"><b>Tarmflorans gr\u00f6na riddare<\/b><strong>, 1 stort glas<\/strong><\/h3>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Mixa samman:<br><\/strong>\u00bd gr\u00f6n banan<br>2 n\u00e4var spenat<br>100 g fryst mango<br>10 g havregryn<br>1 cm f\u00e4rsk riven ingef\u00e4ra<br>Nynta efter smak<br>150 g kefir 3%<br>Vatten till \u00f6nskad konsistens<\/p>\n\n\n\n<p class=\"p6 wp-block-paragraph\"><strong>Denna smoothie inneh\u00e5ller:<\/strong><\/p>\n\n\n\n<ul class=\"ul1 wp-block-list\"><li class=\"li6\">266 kalorier<\/li><li class=\"li6\">10 g protein<\/li><li class=\"li6\">40 g kolhydrater, ca 8 g resistent st\u00e4rkelse<\/li><li class=\"li6\">6 g fett<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p class=\"p8 wp-block-paragraph\"><strong>Referenser<br><\/strong>https:\/\/onlinelibrary.wiley.com\/doi\/full\/10.1111\/nbu.12244<br>Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation (CSIRO)<br>Matmytvetenskap<br>Livsmedelsverket<br>Keenan MJ et al., Role of resistant starch in improving gut health, adiposity, and insulin resistance. Adv Nutr 2015;6:198\u2013205.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><strong>Foto<\/strong> iStockphoto<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6rst och fr\u00e4mst s\u00e5 vill jag sl\u00e5 ett slag f\u00f6r kolhydrater. Alla beh\u00f6ver kolhydrater och de blir extra viktiga n\u00e4r man tr\u00e4nar och \u00e4r aktiv. Kolhydrater har viktiga funktioner i&hellip;<\/p>\n","protected":false},"author":21,"featured_media":12040,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"editor_notices":[],"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[115,158,156,123,83],"class_list":["post-9490","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kost","tag-fibrer","tag-frukt","tag-kolhydrater","tag-naring","tag-recept"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9490","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/21"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9490"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9490\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19330,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9490\/revisions\/19330"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/12040"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9490"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9490"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9490"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}