{"id":9585,"date":"2018-07-07T15:20:00","date_gmt":"2018-07-07T13:20:00","guid":{"rendered":"https:\/\/mammafit-1239.appspot.com\/?p=9585"},"modified":"2023-03-07T17:47:37","modified_gmt":"2023-03-07T16:47:37","slug":"sanningen-kring-10-vanliga-haalsopaastaaenden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/trainimal.com\/se\/sanningen-kring-10-vanliga-haalsopaastaaenden\/","title":{"rendered":"Sanningen kring 10 vanliga ha\u0308lsopa\u030asta\u030aenden"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n

Det skrivs ofta om olika kost- och ha\u0308lsopa\u030asta\u030aenden i sociala medier. Olika a\u030asikter och uttalanden som inte alltid har sa\u030a mycket vetenskaplig grund. Det a\u0308r sva\u030art som la\u0308sare att utskilja vilka ha\u0308lsopa\u030asta\u030aenden som a\u0308r sanna och inte sanna. Nedan utreder jag na\u030agra utav dem!<\/strong><\/p>\n

”\u00c4r inte efter en viss tid p\u00e5 kv\u00e4llen om du vill g\u00e5 ner i vikt”<\/strong><\/h3>\n

Det finns inget vetenskapligt sto\u0308d som visar att det skulle vara sa\u0308mre att a\u0308ta pa\u030a kva\u0308llstid. Kroppen fo\u0308rbrukar energi under dygnets alla timmar och det a\u0308r det totala energiintaget o\u0308ver dygnet som spelar roll fo\u0308r en viktfo\u0308ra\u0308ndring, och inte na\u0308r maten intas. Att a\u0308ta fo\u0308r lite mat under dagen kan dock resultera i sug efter fel mat och att man ista\u0308llet o\u0308vera\u0308ter pa\u030a kva\u0308llen.<\/p>\n

”F\u00e4rska gr\u00f6nsaker \u00e4r mer n\u00e4ringsrika \u00e4n frysta”<\/strong><\/h3>\n

Det kan spontant ka\u0308nnas som att de fa\u0308rska gro\u0308nsakerna borde vara mer na\u0308ringsrika. Men studier visar pa\u030a att frysta gro\u0308nsaker samt frukt och ba\u0308r bevarar sina na\u0308ringsa\u0308mnen mycket bra, likva\u0308rdigt med de fa\u0308rska. I vissa fall har de i studier till och med inneha\u030allit ho\u0308gre halter av vissa na\u0308ringsa\u0308mnen.<\/p>\n

”Du g\u00e5r ner mer i vikt om du \u00e4ter mindre kolhydrader”<\/strong><\/h3>\n

Det finns studier som visar pa\u030a att en la\u030agkolhydratkost ger en snabbare viktminskning kortsiktigt, men sett o\u0308ver ett a\u030ar ger det inte sto\u0308rre effekt pa\u030a viktminskningen ja\u0308mfo\u0308rt med na\u030agon annan diet. Att du kan ma\u0308rka snabbare resultat kortsiktigt beror pa\u030a att kolhydrater binder va\u0308tska, och na\u0308r du minskar pa\u030a dem sa\u030a sla\u0308pper mer va\u0308tska fra\u030an kroppen.<\/p>\n

Oavsett diet sa\u030a handlar det om olika sa\u0308tt att fo\u0308rso\u0308ka a\u0308ta mindre energi a\u0308n vad du fo\u0308rbrukar. Kolhydrater av bra sort tillfo\u0308r kroppen energi, bra na\u0308ringsa\u0308mnen samt a\u0308r viktiga fo\u0308r att fa\u030a bra tra\u0308ningsresultat. Da\u0308rfo\u0308r bo\u0308r du inte utesluta dem ur kosten.<\/p>\n

”Naturlig mat utan tillsatser \u00e4r alltid det b\u00e4sta valet”<\/strong><\/h3>\n

Tillsatser a\u0308r va\u0308l testade fo\u0308r att vara sa\u0308kra att anva\u0308nda i livsmedel. De ska alltsa\u030a inte kunna utgo\u0308ra na\u030agon ha\u0308lsorisk fo\u0308r konsumenten. De finns da\u0308r av en anledning som exempelvis att ett livsmedel skall fa\u030a o\u0308kad ha\u030allbarhet och inte bli mo\u0308gligt. Tyva\u0308rr har det blivit en ono\u0308dig hajp kring att man skall a\u0308ta sa\u030a naturligt det bara ga\u030ar. Ibland kan det till och med vara mer negativt att va\u0308lja naturligare livsmedel, sa\u030asom fullfeta mejeriprodukter som inneha\u030aller en ho\u0308g andel ma\u0308ttat fett.<\/p>\n

Ma\u0308ttat fett kan kroppen sja\u0308lv tillverka och vi beho\u0308ver da\u0308rfo\u0308r inte fa\u030a i oss det via kosten. Det finns ocksa\u030a mycket vetenskaplig sto\u0308d fo\u0308r att ma\u0308ttat fett o\u0308kar risken fo\u0308r hja\u0308rt- och ka\u0308rlsjukdom. Genom att va\u0308lja mejeriprodukter med la\u0308gre fetthalt, vilket da\u030a oftast medfo\u0308r fler tillsatser fo\u0308r att uppna\u030a o\u0308nskad konsistens, minskar vi pa\u030a intaget av det ma\u0308ttade fetterna. Ista\u0308llet go\u0308r vi mer utrymme fo\u0308r de oma\u0308ttade, ha\u0308lsosammare fetterna som finns i t.ex. fet fisk, no\u0308tter, oljor, a\u0308gg och avokado.<\/p>\n

”Du renar ut slaggprodukter ur kroppen med en detox”<\/strong><\/h3>\n

Detta a\u0308r en sann myt som jag hoppas att vi snart har slagit ha\u030al pa\u030a en ga\u030ang fo\u0308r alla. Kroppen fungerar som sitt egna reningsverk och en detox med olika juicer a\u0308r inget som fo\u0308ra\u0308ndrar detta, a\u0308ven om det psykiskt kan ka\u0308nnas renande fo\u0308r kroppen.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n
\n
\n

”Mikron f\u00f6rst\u00f6r matens n\u00e4ringsinneh\u00e5ll”<\/strong><\/h3>\n

Vid all typ av tillagning och upphettning av mat pa\u030averkas na\u0308ringsinneha\u030allet och fo\u0308rluster sker pa\u030a olika vis. Oavsett tillagningsmetod handlar det fra\u0308mst om att upphetta ett livsmedel under sa\u030a kort tid och vid sa\u030a la\u030ag temperatur som mo\u0308jligt. Mikron a\u0308r da\u0308rfo\u0308r ett va\u0308ldigt skonsamt sa\u0308tt att va\u0308rma upp mat i. Det beror pa\u030a att micron hettar upp maten fort, vilket resulterar i mindre na\u0308ringsfo\u0308rluster a\u0308n om du hettar upp maten i t.ex.. ugnen som tar la\u0308ngre tid.<\/p>\n

”Kokosolja \u00e4r bra fett som f\u00f6rbr\u00e4nns snabbt i kroppen”<\/strong><\/h3>\n

Kokosolja besta\u030ar av korta fettsyror och fo\u0308rbra\u0308nns snabbare i kroppen pa\u030a sa\u030a vis att de kan omvandlas och anva\u0308ndas som energi snabbare a\u0308n la\u030anga fettsyror. MEN kokosoljan inneha\u030aller precis lika mycket kalorier som andra fettsyror och du fo\u0308rbrukar alltsa\u030a inte mer kalorier under en dag fo\u0308r att du va\u0308ljer kokosoljan ista\u0308llet fo\u0308r smo\u0308r eller annan olja. Dessutom inneha\u030aller den ma\u0308ttade fetter. Da\u0308rfo\u0308r a\u0308r det ba\u0308ttre att va\u0308lja oljor som raps-, oliv- och linfro\u0308olja som inneha\u030aller de oma\u0308ttade fetterna som kroppen beho\u0308ver fra\u030an kosten.<\/p>\n

”S\u00f6tningsmedel \u00e4r lika d\u00e5ligt som socker”<\/strong><\/h3>\n

Det finns i dagla\u0308get inte na\u030agon tillfo\u0308rlitlig forskning som visar pa\u030a att so\u0308tningsmedel a\u0308r farligt fo\u0308r ha\u0308lsan. Ro\u0308n som har ga\u030att genom a\u030aren har t.ex. varit att det o\u0308kar risken fo\u0308r cancer. En studie som gjordes fo\u0308r ma\u030anga a\u030ar sedan pa\u030a so\u0308tningsmedlet aspartam pa\u030avisade o\u0308kad risk fo\u0308r levercancer hos mo\u0308ss. Dock var ma\u0308ngden aspartam som gavs till mo\u0308ssen enorm och inte i na\u0308rheten av vad en ma\u0308nniska skulle kunna fa\u030a i sig. Det fanns a\u0308ven andra brister i studien.<\/p>\n

I o\u0308vrigt visar flertalet studier pa\u030a att aspartam a\u0308r ofarligt fo\u0308r ma\u0308nniskor. Ista\u0308llet a\u0308r so\u0308tningsmedel ett ba\u0308ttre alternativ till vanligt socker, da\u030a det inte tillfo\u0308r na\u030agra (alt. va\u0308ldigt lite) kalorier samt inte pa\u030averkar blodsockret. Det kan da\u0308rfo\u0308r vara gynnsamt fo\u0308r vikten samt fo\u0308r att minska risken att drabbas av diabetes.<\/p>\n

”Du m\u00e5ste \u00e4ta var tredje timme”<\/strong><\/h3>\n

Det finns inget som visar pa\u030a att det a\u0308r ba\u0308ttre fo\u0308r ha\u0308lsan att a\u0308ta oftare. Det a\u0308r individuellt vad man ma\u030ar ba\u0308st utav, helt enkelt. Vissa ma\u0308nniskor trivs ba\u0308st med att a\u0308ta tre stora huvudma\u030altider per dag och sta\u030ar sig bra fram tills na\u0308sta ma\u030altid, medan andra tycker de ma\u030ar ba\u0308ttre av att a\u0308ta sex mindre ma\u030altider fo\u0308r att ha\u030alla energiniva\u030an ja\u0308mn o\u0308ver dagen. Pa\u030a tra\u0308ningsdagar kan det dock vara en fo\u0308rdel att a\u0308ta ett mellanma\u030al under dagen fo\u0308r att det inte skall hinna ga\u030a fo\u0308r la\u030ang tid mellan tra\u0308ning och matintag.<\/p>\n

”Det finns en daglig maxgr\u00e4ns f\u00f6r antalet \u00e4gg man b\u00f6r \u00e4ta”<\/strong><\/h3>\n

Det finns inte na\u030agon rekommendation fo\u0308r max antal a\u0308gg man bo\u0308r a\u0308ta per dag hos friska personer. A\u0308gg inneha\u030aller relativt mycket kolesterol men de flesta kan a\u0308nda\u030a a\u0308ta flera a\u0308gg om dagen utan att kolesterolva\u0308rdena pa\u030averkas negativt. Friska ma\u0308nniskor har na\u0308mligen en kontrollmekanism som reglerar kroppens egna produktion av kolesterol.<\/p>\n

Det medfo\u0308r att kroppens egen produktion minskar na\u0308r man a\u0308ter mat som inneha\u030aller mer kolesterol. Hos personer som har en sto\u0308rd kolesterolomsa\u0308ttning da\u0308remot kan kolesterolrik mat beho\u0308va begra\u0308nsas, da\u0308rav bland annat a\u0308gg. Men du kan fortfarande konsumera a\u0308gg i rimliga ma\u0308ngder. Va\u0308nd dig ga\u0308rna till va\u030arden fo\u0308r mer individuell ra\u030adgivning.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

\n
\n
\n
\n

Ka\u0308lla<\/strong> Livsmedelsverket<\/p>\n

Foto<\/strong> iStockphoto<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Det skrivs ofta om olika kost- och ha\u0308lsopa\u030asta\u030aenden i sociala medier. Olika a\u030asikter och uttalanden som inte alltid har sa\u030a mycket vetenskaplig grund. Det a\u0308r sva\u030art som la\u0308sare att utskilja…<\/p>\n","protected":false},"author":22,"featured_media":11993,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"editor_notices":[],"footnotes":""},"categories":[28],"tags":[85,116,123],"class_list":["post-9585","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-kost","tag-halsosam","tag-kostrad","tag-naring"],"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9585","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/22"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=9585"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9585\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19250,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/9585\/revisions\/19250"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/11993"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=9585"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=9585"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/trainimal.com\/se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=9585"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}