Sköldkörteln är en körtel i form av en fjäril, i storlek av ett ekollon och som sitter på halsens framsida strax nedanför struphuvudet. Trots sin försvinnande lilla storlek spelar sköldkörteln en avgörande roll med livsavgörande funktioner.
Sköldkörteln sätter takten på ämnesomsättningen i kroppen och det är viktigt att den fungerar för att man ska må bra.
Vad gör sköldkörteln?
Sköldkörteln reglerar ämnesomsättningen från hypofysen genom TSH, tyreoideastimulerande hormon, som reglerar hur mycket T4, tyroxin, som sköldkörteln via blodet skickar ut. T4 omvandlas sedan till T3, trijodtyronin, som är det hormon som aktiverar kroppens celler. T4 är kroppens “gaspedal” och stimulerar ämnesomsättning, energinivå och det allmänna välbefinnandet. TSH är “foten” som trycker på “gasen” T4 så att T3 kan gör jobbet. Vid underfunktion, alltså för lite gas, ses låga T4 värden och höga TSH på provresultaten. Trötthet, frusenhet och viktuppgång är då vanliga symptom.
Vid det omvända, alltså en överproduktion av sköldkörtelhormon, hypertyreos, blir resultatet det omvända med höga T4-värden. Trötthet och dålig sömn, nervositet, oro och lätt till gråt, hjärtklappning, viktminskning, frekvent tarmtömning, värmeintolerans och svettningar, menstruationsrubbningar, depression, irritation och ilska, ögonproblem, muskelsvaghet, skakningar, snabb puls och något förhöjt blodtryck är några av symtomen.
Om hypertyreos
Hypertyreos är ett samlingsnamn för de tillstånd då sköldkörtelns produktion av tyroidhormoner är för stor och är motsatsen till den vanligare diagnosen hypotyreos. Hypertyreos drabbar likväl fler kvinnor än män som motsatsen och ca 3000 personer i Sverige insjuknar och får diagnosen varje år. Eftersom sjukdomen utvecklas över tid och symtomen kan vara diffusa är mörkertalet kring hur många som faktiskt lider av det stort. Troligen är det många som har besvär utan att veta om det.
Du kan vara i riskzonen om du…
- Har en familjehistoria av sköldkörtelsjukdom
- Redan har en autoimmun sjukdom eller har det i släkten
- Redan har en annan hormon- eller hypofyssjukdom
- Är äldre än 60 år, speciellt om du är kvinna
- Nyligen fött barn
- Är i klimakteriet
- Har fått i dig för höga doser jod, exempelvis genom naturmedel som algkapslar eller jodhaltig medicin. Sköldkörteln använder jod för att göra sköldkörtelhormon. Mängden jod du förbrukar påverkar mängden sköldkörtelhormon som produceras.
- Röker
Du bör uppsöka din vårdcentral eller husläkare om du har symtom som tyder på hypertyreos. Diagnos sätts genom; beskrivning av besvär, allmän kroppsundersökning, blodprov, mätning av blodtryck och puls, känner på sköldkörteln såväl som huden, om fingrarna darrar och hur ögonen ser ut.
Behandling
Vid behandling används betablockerare, läkemedel som hämmar produktionen av tyroidhormoner (tyrostatika), kirurgiskt ingrepp där delar av eller hela sköldkörteln tas bort eller radioaktiv jod. Det sistnämnda används för att inaktivera sköldkörteln och är ofta effektivare än medicinering. Hypertyreos är till sin natur svår att kontrollera och behandla, och vad som startade som en överfunktion av sköldkörtel mynnar ofta ut i en underfunktion med behov av att tillsätta tyroxin utifrån.
Den överlägset vanligaste orsaken till hypertyreos, är likt för hypotyreos, av autoimmun karaktär i form av Graves sjukdom. Vid en autoimmun sjukdom fungerar inte immunförsvaret som sig bör utan istället för att angripa kroppsfrämmande ämnen som är skadliga för oss attackerar det kroppens egna vävnader och skadar dem. Vid Graves sjukdom så producerar kroppen antikropparna TRAK som attackerar sköldkörteln, vilka liknar kroppens hormon TSH som i sin tur leder till att sköldkörteln luras till att överproducera tyroideahormon.
Mindre vanligt är att en enskild eller flera knölar, knölstruma eller toxis adenom, i sköldkörteln framkallar en ökad hormonsekretion utan påverka från hypofysen och via TSH.
Höga blodnivåer av tyroidhormoner kan uppkomma av flera andra skäl inklusive tyreoidit, inflammation i sköldkörteln. Typer av tyreoidit innefattar bland annat Hashimotos sjukdom vilket kan börja som ökad utsöndring av tyroideahormoner men utvecklas efterhand till en underfunktion av sköldkörteln, hypotyreos. Omkring 7% av kvinnor drabbas av postpartumtyreoidit (PPT) inom ett år efter förlossning. PPT består av flera faser av vilket den första är giftstruma. Denna form övergår spontant inom några veckor eller månader och kräver sällan behandling. PPT övergår ibland till en bestående hypotyreos.
- Cancer som drabbar sköldkörteln kan ge upphov till hypertyreos men det är ovanligt
- Posttraumatisk stress och tillfriskning från anorexi har visat sig kunna ge övergående giftstruma
- Forskning tyder på att stress, ärftlighet och även virussjukdomar kan spela en roll om man drabbas av rubbningar i sköldkörteln
För att råda bot på grundorsaken till hypertyreos krävs medicinsk behandling men eftersom sköldkörteln påverkar ämnesomsättningen, vikten, risk för hjärt- och kärlsjukdom, kolesterolnivåer och har visat sig förvärras eller rent kunna orsakas av stress kan hälsosamma kost- och livstilsåtgärder stödja sköldkörtelbehandlingen, lindra symtomen och få dig att känna dig bättre. Några av de saker man kan göra för att förbättra sitt tillstånd är att äta en balanserad kost, träna rätt och minska eller hittar vägar för att hantera stress.
Foto iStockphoto
