Det skrivs ofta om olika kost- och hälsopåståenden i sociala medier. Olika åsikter och uttalanden som inte alltid har så mycket vetenskaplig grund. Det är svårt som läsare att utskilja vilka hälsopåståenden som är sanna och inte sanna. Nedan utreder jag några utav dem!
”Är inte efter en viss tid på kvällen om du vill gå ner i vikt”
Det finns inget vetenskapligt stöd som visar att det skulle vara sämre att äta på kvällstid. Kroppen förbrukar energi under dygnets alla timmar och det är det totala energiintaget över dygnet som spelar roll för en viktförändring, och inte när maten intas. Att äta för lite mat under dagen kan dock resultera i sug efter fel mat och att man istället överäter på kvällen.
”Färska grönsaker är mer näringsrika än frysta”
Det kan spontant kännas som att de färska grönsakerna borde vara mer näringsrika. Men studier visar på att frysta grönsaker samt frukt och bär bevarar sina näringsämnen mycket bra, likvärdigt med de färska. I vissa fall har de i studier till och med innehållit högre halter av vissa näringsämnen.
”Du går ner mer i vikt om du äter mindre kolhydrader”
Det finns studier som visar på att en lågkolhydratkost ger en snabbare viktminskning kortsiktigt, men sett över ett år ger det inte större effekt på viktminskningen jämfört med någon annan diet. Att du kan märka snabbare resultat kortsiktigt beror på att kolhydrater binder vätska, och när du minskar på dem så släpper mer vätska från kroppen.
Oavsett diet så handlar det om olika sätt att försöka äta mindre energi än vad du förbrukar. Kolhydrater av bra sort tillför kroppen energi, bra näringsämnen samt är viktiga för att få bra träningsresultat. Därför bör du inte utesluta dem ur kosten.
”Naturlig mat utan tillsatser är alltid det bästa valet”
Tillsatser är väl testade för att vara säkra att använda i livsmedel. De ska alltså inte kunna utgöra någon hälsorisk för konsumenten. De finns där av en anledning som exempelvis att ett livsmedel skall få ökad hållbarhet och inte bli mögligt. Tyvärr har det blivit en onödig hajp kring att man skall äta så naturligt det bara går. Ibland kan det till och med vara mer negativt att välja naturligare livsmedel, såsom fullfeta mejeriprodukter som innehåller en hög andel mättat fett.
Mättat fett kan kroppen själv tillverka och vi behöver därför inte få i oss det via kosten. Det finns också mycket vetenskaplig stöd för att mättat fett ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom. Genom att välja mejeriprodukter med lägre fetthalt, vilket då oftast medför fler tillsatser för att uppnå önskad konsistens, minskar vi på intaget av det mättade fetterna. Istället gör vi mer utrymme för de omättade, hälsosammare fetterna som finns i t.ex. fet fisk, nötter, oljor, ägg och avokado.
”Du renar ut slaggprodukter ur kroppen med en detox”
Detta är en sann myt som jag hoppas att vi snart har slagit hål på en gång för alla. Kroppen fungerar som sitt egna reningsverk och en detox med olika juicer är inget som förändrar detta, även om det psykiskt kan kännas renande för kroppen.
”Mikron förstör matens näringsinnehåll”
Vid all typ av tillagning och upphettning av mat påverkas näringsinnehållet och förluster sker på olika vis. Oavsett tillagningsmetod handlar det främst om att upphetta ett livsmedel under så kort tid och vid så låg temperatur som möjligt. Mikron är därför ett väldigt skonsamt sätt att värma upp mat i. Det beror på att micron hettar upp maten fort, vilket resulterar i mindre näringsförluster än om du hettar upp maten i t.ex.. ugnen som tar längre tid.
”Kokosolja är bra fett som förbränns snabbt i kroppen”
Kokosolja består av korta fettsyror och förbränns snabbare i kroppen på så vis att de kan omvandlas och användas som energi snabbare än långa fettsyror. MEN kokosoljan innehåller precis lika mycket kalorier som andra fettsyror och du förbrukar alltså inte mer kalorier under en dag för att du väljer kokosoljan istället för smör eller annan olja. Dessutom innehåller den mättade fetter. Därför är det bättre att välja oljor som raps-, oliv- och linfröolja som innehåller de omättade fetterna som kroppen behöver från kosten.
”Sötningsmedel är lika dåligt som socker”
Det finns i dagläget inte någon tillförlitlig forskning som visar på att sötningsmedel är farligt för hälsan. Rön som har gått genom åren har t.ex. varit att det ökar risken för cancer. En studie som gjordes för många år sedan på sötningsmedlet aspartam påvisade ökad risk för levercancer hos möss. Dock var mängden aspartam som gavs till mössen enorm och inte i närheten av vad en människa skulle kunna få i sig. Det fanns även andra brister i studien.
I övrigt visar flertalet studier på att aspartam är ofarligt för människor. Istället är sötningsmedel ett bättre alternativ till vanligt socker, då det inte tillför några (alt. väldigt lite) kalorier samt inte påverkar blodsockret. Det kan därför vara gynnsamt för vikten samt för att minska risken att drabbas av diabetes.
”Du måste äta var tredje timme”
Det finns inget som visar på att det är bättre för hälsan att äta oftare. Det är individuellt vad man mår bäst utav, helt enkelt. Vissa människor trivs bäst med att äta tre stora huvudmåltider per dag och står sig bra fram tills nästa måltid, medan andra tycker de mår bättre av att äta sex mindre måltider för att hålla energinivån jämn över dagen. På träningsdagar kan det dock vara en fördel att äta ett mellanmål under dagen för att det inte skall hinna gå för lång tid mellan träning och matintag.
”Det finns en daglig maxgräns för antalet ägg man bör äta”
Det finns inte någon rekommendation för max antal ägg man bör äta per dag hos friska personer. Ägg innehåller relativt mycket kolesterol men de flesta kan ändå äta flera ägg om dagen utan att kolesterolvärdena påverkas negativt. Friska människor har nämligen en kontrollmekanism som reglerar kroppens egna produktion av kolesterol.
Det medför att kroppens egen produktion minskar när man äter mat som innehåller mer kolesterol. Hos personer som har en störd kolesterolomsättning däremot kan kolesterolrik mat behöva begränsas, därav bland annat ägg. Men du kan fortfarande konsumera ägg i rimliga mängder. Vänd dig gärna till vården för mer individuell rådgivning.
Källa Livsmedelsverket
Foto iStockphoto
