Förvänta dig inte att alla i din närhet kommer att vara dina cheerleaders och applådera allt du gör, hur du äter eller hur (och framförallt hur mycket) du tränar. Det kommer att finnas sabotörer och food pushers men även sådana som säger: ”jag skulle aaaldrig lämna mina barn och gå och träna”. Det är vad det är, det är livet. Det kan finnas olika anledningar till varför folk beter sig som de gör, deras egna tidigare misslyckanden är nog den största orsaken till det.
Gör din nya livsstil dig till ett ego?
Egot får en negativ klang när det du gör påverkar andra negativt, när du sårat andra genom ditt agerande. Men…kan vi genom vår nya stil hjälpa andra? Eller: genom att inte ta hand om dig själv, hur kan du möjligt hjälpa andra?
Vi mammor tar hand om allt och alla och placerar alltid oss själva sist. På det sättet bygger vi upp det falska behovet av att alltid vara till hands, att världen kommer att gå under utan oss. Vet du vad? Ingen kommer tacka dig och ens märka det du gör. För ingen har frågat dig om det.
Hur kan du hjälpa andra när dina egna behov (som du faktiskt har) bortprioriteras? Många spelar martyr utan att märka det. Vi tror att genom att alltid finnas där för alla gör oss osjälviska. Tänk dig då scenariot där du tränat upp din omgivning till att du alltid finns där när de ropar på dig och du säger ”nej, jag har annat att ta hand om” och går och tränar… Fatta deras reaktion! Självklart blir det ingen cheerleading!
Föreställ dig istället att du tar dig tid att ta hand om dina behov och berättar om det högt, hur viktigt det är för dig. Genom att känna dig mer nöjd med dig själv kommer du att kunna hjälpa andra – och utan att förvänta dig något tillbaka.
Foto iStockphoto
