Riskakor, ett litet livsmedel som fått ganska mycket uppståndelse omkring sig. Är de lätta att ta med och nyttig som mellanmål, dolda kaloribomber, eller kanske till och med fyllda med arsenik? Vad stämmer egentligen? Vi reder ut riskakornas många sidor.
Från början var riskakan ett snack som varit lätt och behändigt att ta med sig. Med smaker så som ”pizza” eller ”gräddfil och lök” har de lockat många barns intresse och blivit ett alternativ till chipsen. Men idag finns det mer än de där pizzariskakorna att välja mellan: Nu tar riskakorna upp en alldeles egen hylla i mataffären och görs i alla möjliga varianter.
Ofta framställs dessa ”kakor” som hälsosamma, men hur bra är de egentligen? Vi minns väl alla arseniklarmet som skrämde slag i varenda riskake-ätare i landet? För att svara på detta behöver vi bryta ner det hela lite (som vanligt när det gäller mat och kostfrågor).
Vad innehåller riskakor?
Vi börjar med arsenikfrågan. JA, ris och risprodukter innehåller ofta höga halter av arsenik och därför rekommenderar man varken barn eller vuxna att äta risprodukter varje dag (några gånger per vecka är inga problem). Och med tanke på detta är det ju inte toppen att ha riskakor som sitt standardmellanmål. Men idag finns det som sagt en rad olika alternativ på de där riskakorna, och de allra flesta av dem görs inte på ris utan istället används exempelvis majs och baljväxter.
Riskakor vs majskakor
Steg 1 i riskake-djungeln är alltså att börja sålla bort de riskakor som görs på ris och istället börja prata om majskakor, linskakor, dinkelkakor och alla de andra varianter som finns på marknaden. Vi börjar med majskakorna som är de som brett ut sig allra mest i mataffären. Majskakor görs idag i många olika varianter och smaker. De med ost, pizza och gudvetvad-smaksättning är inga toppenalternativ. Majs är en snabb kolhydratskälla och ganska fiberfattigt, och när de sedan smaksätts tillsätter man en hel del fett, salt, socker och andra kryddor – vilket inte gör saken bättre.
Men bland majskakorna finns det även bra alternativ. Med smaker så som ”Chiafrön och havssalt”, ”Linfrö och rosmarin” eller ”Amarant och örtsalt” är dessa istället gjorda på stor del fullkornsmajs och inget extra fett eller annat är tillsatt.
Steg 2 är alltså att välja de majskakor (eller andra kakor) som görs på fullkornsalternativ. Nu börjar vi närma oss hälsosamma varianter.
| Näringsvärde per 100 g. | Majskaka med pizzasmak | Fullkornsmajskaka med chiafrön och havssalt |
| Fett | 15 g | 3,2 g |
| Protein | 7 g | 8,5 g |
| Kolhydrater (sockerarter) | 62 g (4,2 g) | 76,6 g (2,2 g) |
| Fibrer | 1,2 g | 8,1 g |
| Salt | 1,6 g | 1 g |
| Kcal | 420 kcal | 380 kcal |
Förutom fullkorns-majskakor finns det linskakor, dinkelkakor och bovetekakor som alla har liknande näringsinnehåll. Linskakorna innehåller dock mer protein än de andra. Men eftersom en sån här liten kaka knappt väger något så behöver du äta hejdundrans många för att komma upp i 100 g, så per kaka blir inte skillnaden jättestor.
Steg 3 är alltså att välja ett bra pålägg till kakan och på så vis förvandla den till ett vettigt mellanmål. Förslagsvis:
- Keso, skivat päron och kanel
- Nötsmör och skivad banan
- Hummus
- Tahini och skivat äpple
- Avokado och tomat
- Kokt ägg
- Keso, kalkonskiva och oregano
Lycka till och smaklig mellanmålstid!
Foto iStockphoto
