Vad har du för syfte och mål med din träning? Är all träning sund, och är mer alltid bättre? Känner du till var dina gränser går?

Gränsen för vad som är hälsosamt när det kommer till kost och träning är flytande och måste sättas i relation till individen. Det går inte att säga att du ska träna si eller så många pass, springa ett visst antal mil i veckan eller gå promenader varje morgon utan allt handlar om vilka förutsättningar och utgångsläge just DU har.

Vad som är ditt syfte och mål med träningen och hur ditt liv ser ut. Har du familj och barn, heltidsjobb eller lever du ensam och styr dina egna dagar. Det sistnämnda innebär oftast att du kan ta tid till återhämtning mer flexibelt än om du till exempel har småbarn som vaknar på nätterna eller måste anpassa dig efter andras behov.

”Inga ursäkter”… eller tecken på träningshets?

Det finns många inspiratörer, så kallade influencers och förebilder på sociala medier idag och det är lätt att förblindas av hur andra hinner med och orkar. Få dåligt samvete när bilder på tidiga morgonpass dyker upp hos var och varannan eller någon skriver ett inlägg om att ”det finns inga ursäkter” samtidigt som hen stoltserar med ett snorigt barn på armen och gör knäböj vid spisen. Du känner paniken växa inombords när du vet att magsjukan härjar hemma och det är bara du som står på benen. Men kan hon så kan du, eller?

En skrämmande utveckling är att tränings – eller hälsohets har blivit något av ett begrepp idag eftersom alltför många människor tappar kontrollen kring vad som är sunt eller inte. Istället för att träna med målet att må bättre, öka kondition, styrka och rörlighet blir det en jakt på ”den perfekta kroppen”, att bli ”hälsan personifierad”. Det som individen tror är att leva hälsosamt blir istället vägen mot ett fysiskt förfall. Vi jämför oss med andra och tänker inte steget längre att ”hen är inte jag” och vad vet vi egentligen om hur det ser ut bakom alla ”hurtiga bilder” med retuscheringar och förskönande filter.

Varningssignaler på träninghets

Några varningssignaler på att du är i riskzonen för att drabbas av träning- eller hälsohets:

  • Träningen börjar ta över ditt liv och det enda du tänker på är nästa pass men inte utifrån rörelseglädje utan med känslan av inre stress och krav.

  • När du mår dåligt över att du inte hann träna och får skuldkänslor av en vilodag.

  • Du tappar verklighetsuppfattning och inser inte att det blir ”sjukligt” när du stannar flera timmar på gymmet eller börjar göra armhävningar och plankan framför TV:n på kvällen fast du har tränat redan. I din värld är du sund och hälsosam, vältränad.

  • Du tränar fast du är sjuk eller inte har sovit, ätit ordentligt.

  • Lyssnar inte på kroppens signaler. Ignorerar huvudvärk, hjärtklappning, värk i kroppen, skador.

  • Du jämför dig med andra utan att reflektera över hur era förutsättningar skiljer sig åt.

  • Omgivningen eller personalen på ditt gym börjar reagera över din träningsmängd.

  • Du ljuger, mörkar för din omgivning om hur mycket du tränar. Skaffar flera gymkort eller tränar utöver på egen hand för att kunna träna konstant utan att bli ifrågasatt.

  • När du ätit känner du ett behov av att träna, göra av med energin. Du får skuldkänslor när du ätit sött eller ”onyttigt”.

  • Din utvecklingskurva stannar av och du slutar göra framsteg fast du tränar mycket.

  • Du är ständigt trött, ur humör och irriterad.

  • Allt i ditt liv cirkulerar kring nästa pass, kost och träning.
Har träningen tagit över ditt liv?

Vad är lagom?

Vi pratar om övervikt och dess negativa hälsoeffekter men även att även att ”överträna” och pressa kroppen för hårt kan ge allvarliga konsekvenser. Liksom att inte ge den tillräckligt med näring i form av energirik mat som står i proportion till hur aktivt liv man lever. När inte kroppen inte hinner få tillräcklig återhämtning och näring kommer den successivt att brytas ned.

Du kan absolut tränar flera gånger i veckan, varje dag i perioder men emellanåt behöver kroppen återhämtning och vila för att du ska fortsätta utvecklas av din träning. Och för att den överhuvudtaget ska göra nytta i slutänden. Att ta några dagars eller till och med en veckas vila kan göra susen för ditt välmående och utvecklingskurva i gymmet eller löparspåret. Dessutom hinner du verkligen längta efter att få köra igen och får tid att reflektera över ditt upplägg och hur det funkar.

Om du tror att du ligger i riskzonen eller känner igen dig i punkterna ovan prova att ta några dagar off från träningen. Se hur det känns, vilka tankar och känslor som kommer till ytan. Prata med en tränare eller instruktör på gymmet, en anhörig eller gå iväg till en samtalskontakt som kan hjälpa dig med ditt beteende och tankemönster.

Mitt motto när det kommer till träning är att ”vi tränar för att bli gamla”. För mig betyder det att vi ska träna för att må bra i första hand, bibehålla och träna upp rörlighet, stärka muskulatur och hållning för att undvika skador och värk. Vi ska orka leka med våra barn, sköta jobbet, ha sex med vår partner, städa huset och ha en fungerande vardag. Sen kan man ha andra mål, vilja springa en mil under timmen, lyfta 100 kg i bänkpress eller komma i en viss storlek på kläder men oavsett vad behöver vi hitta en balans mellan träning – återhämtning – energi (kost och även annat i livet som ger glädje och lust än träning).

Foto iStockphoto