Klimakteriet är en förändring av dina hormonnivåer. Precis som att hormonerna kring puberteten kan gå lite ”bananas” är det en förändringsprocess som kvinnor går igenom. Besvären kan förbättras med hjälp av kost och livsstil. För de som upplever så starka besvär att de behöver hjälp kan HRT, hormonersättningsterapi, vara ett alternativ. 

Symptomen som uppstår under klimakteriet är helt naturliga. Ju långsammare processen är när du förlorar dina könshormoner, desto mindre besvär. Hormonersättningsterapi är ett sätt att dämpa förloppet, men som med alla typer av behandlingar är det sunt att reda ut vad det innebär: Är hormonersättningsterapi bra för dig eller ska du i bästa möjliga mån rida ut stormen och låta kroppen göra sitt?  

Hormoner i gungning 

I din naturliga cykel åker progesteronet och östrogenet lite upp och ner, vilket är effekterna du känner av vid exempelvis PMS. Brösten svullnar, du är lättretlig och samlar mer vätska. Klimakteriet är samma berg-och dalbana, skillnaden är att hormonerna successivt även minskar.  

Den stora frågan för många kvinnor är vad de kan göra själva för att minska sina besvär och när, eller om, hormonersättning bör sättas in?  

Det viktigaste att nämna först och främst är att du inte ska hoppa på en behandling som första åtgärd och du bör inte heller självmedicinera dig med krämer, tillskott och tabletter från nätet då doserna kan bli allt för höga.  

Vilka steg ska du ta?  

  • Börja med en ärlig kartläggning av ditt liv. Hur ser det ut med dina stressnivåer, kostvanor, sömn, relationer och motionsvanor?  
  • Sover du ordentligt? Äter du näringsrik kost? När vi blir äldre har vi lite svårare att ta upp näringen vilket gör näringstät kost extra viktigt.  
  • Tränar du 2-3 dagar i veckan, träning som inte suger musten ur dig, utan ger energi? Får du minst 30 min dagsljus varje dag?  

Börja där. Alltid. Du kan göra stora förändringar i ditt mående och balans genom att ta hand om kroppen och ge den vad den behöver. Återhämtning, sömn, näring och rörelse, alla delar är viktiga. 

Vid rikliga blödningar bör du se över om du har järnbrist. Det tar sig i uttryck att du känner dig nere och upplever trötthet, muskelvärk, huvudvärk och svårigheter att koncentrera dig.  

Nästa steg är att se över om du eventuellt har problem med sköldkörteln vilket inte är helt ovanligt att utveckla vid stora hormonella svängningar. Sköldkörteln och järnbrist testar du hos en läkare. Sista steget är att söka hjälp hos en gynekolog för eventuell hormonersättning. 

HRT – Hormonersättningsterapi 

Hormonersättningsterapi är precis som det låter, en ersättning för de hormoner som minskar i takt med att klimakteriet fortskrider. Genom att tillföra hormonerna östrogen och progesteron kan klimakteriesymptomen dämpas, balansen förbättras och risken för hjärtinfarkt reduceras. Hormonbehandling tilldelas av en läkare som konstaterar dina behov och behandlingen innefattar följande: 

Östrogenersättning 

I Sverige används Bioidentisk östrogen som plåster, krämer eller tabletter beroende på dos och besvär. Den vanligaste behandlingen är med plåster. Krämer används lokalt för exempelvis torra slemhinnor.  

Östrogen och progesteron kombineras på olika sätt och i olika mängder. Vad som rekommenderas beror på om du har mens eller när den upphörde, vilka besvär du har samt sjukdomsbild. 

Progesteronersättning 

Bristen av naturligt progesteron i kroppen på grund av klimakteriet i kombination med östrogenersättning gör att livmoderväggen bildar för mycket slem. Detta ökar riskerna för livmoderscancer och gör det viktigt att behandla med både östrogen- och progesteronersättning.  

I andra länder har behandlingen av HRT kommit längre än i Sverige. Utomlands behandlas kvinnor uteslutande med bioidentiskt progesteron, alltså naturligt förekommande kroppsidentiska hormoner, till skillnad från gestagener som är syntetiskt tillverkade hormoner som främst används här.  

Progesteron, eller gestagener, är omdebatterat: De negativa biverkningarna av HRT ses främst från gestagener vilket gör att kvinnor som behöver hjälp avslutar sin behandling. I dagsläget är det många gynekologer i Sverige som vill se en förändring av våra behandlingsmetoder så det uteslutande förskrivs bioidentiskt hormon.

För att få bioidentiskt progesteron i dag krävs det att din gynekolog skriver till Läkemedelsverket och ber om en licens, vilket är ovanligt. Önskar du det får du i regel stå på dig och komma påläst.  

Hormonersättningsterapi tilldelas om du har problem med: 

  • Värmevallningar, svettningar och sömnstörningar hos kvinnor yngre än 60 år  
  • Tidig spontan eller kirurgisk menopaus före 45 års ålder 
  • Hög frakturrisk hos kvinnor yngre än 60 år 

Biverkningar och rädsla för hormoner 

Huruvida hormonersättning är en behandling att överväga eller inte finns olika läger för.  

En HRT-behandling kan påbörjas i 50-års åldern, om besvär upplevs, och i regel avslutas i 60-års åldern. Studier visar att det är först efter 60 år det finns en ökad risk för propp, bröstcancer och stroke.  

Snitt-tiden för en hormonbehandling är 5 år, men kan variera beroende på besvär.  

De vanligaste biverkningarna av hormonbehandling är bröstspänning, huvudvärk, illamående, svullnadskänsla och humörpåverkan. De är ofta övergående och försvinner vid rätt dos.  

Skepticism kring HRT föddes 2002 när en studie på 80 000 kvinnor orsakade rubriker om att östrogen ger bröstcancer. WHI-studien som det refereras till var dock felriktad och har fått mycket kritik i efterhand, bland annat för att den utfördes på fel målgrupp: Studien omfattade kvinnor med en snittålder på 60 år med högt BMI som fick behandling trots att vissa inte hade några klimakteriebesvär.  

Du bör inte ta hormonersättning om du har/haft: 

  • Propp, stroke eller hjärtproblem 
  • Bröstcancer
  • Livmodercancer 
  • Allvarlig leversjukdom 
  • Genital blödning  
  • Djup ventrombos eller lungemboli 

Summering 

Upplever du minskad livskvalitet och känner dig begränsad i vardagen i samband med klimakteriet finns hjälp att få, var inte rädd att be om den. Däremot bör du alltid börja med att kartlägga din livsstil och göra de förändringar du kan först.

Du kommer långt med att ta kontroll över ditt liv med kost, motion, sömn och stress. Kroppen försöker anpassa sig till sin nya hormonbalans, det kan du hjälpa den med. Vill du utvärdera HRT kan du vända dig till din gynekolog. Lycka till! 

Av: Victoria Strandlund Paetz

Foto GettyImages

Källor Riktlinjer för östrogenbehandling av klimakteriella besvär, Janusinfo 2022

SFOG-råd fär menopausal hormonbehandling, SFOG 2021

”Obefogad rädsla ska inte hindra behandling” av Lotta Fredholm 2019

Läkemedel vid klimakteriebesvär, 1177

”Soja”, Läkare för framtiden 2022

Hormonbehandling i klimakteriet, SFOG 2010

Postmenopausal Women’s Quality of Sleep and its Related Factors, Journal of Midlife and health, 2015 Jan-Mar; 6(1): 21–25. Siimin Tavooni et al.