Stress är ständigt ett aktuellt ämne. Det går inte att upprepa nog så många gånger att stresspåslag är en för kroppen naturlig reaktion. Systemet är inbyggt sen urminnes tider och har skyddat oss från dåtidens faror i form av farliga djur och andra hot.
Det kallas ”flykt – och kampsystemet” och är en fysisk reaktion som startar i kroppen när vi blir rädda eller triggas. Hjärtat slår snabbare, adrenalinet går igång, alla våra sinnen skärps och blodet rusar till våra muskler för att vi ska kunna försvara oss.
Vad som triggar igång stress är väldigt olika från person till person men klart står i alla fall att det inte längre rör sig om björnar eller stup i skogen. Som KBT-coach vill jag förmedla vikten av att vi lär oss förstå reaktionerna vi får i kroppen när vi kommer för sent till planeringsmötet med chefen, ska hålla i en konferens inför alla kollegorna på jobbet, inte hittar barnens vantar på morgonen eller har tagit på oss alldeles för många uppgifter i livet. Det är vårt nedärvda system som kickar in, som inte klarar av att urskilja om faran är verklig eller livshotande utan reagerar på impulser.
Hur vi hanterar stress
För hur vi väljer att hantera och svara på reaktionen är avgörande för hur länge vi kommer att stanna i den. Går vi igång ännu mer på alla kroppsliga symptom förlänger vi förloppet och det blir en ond cirkel med ännu mer påslag. Att jämföra med om vi lugnt kan konstatera ”ok, nu går mitt flykt- och kampsystem igång men jag fortsätter med det jag håller på med och låter det plana ut”.
Det är lätt att tankarna drar iväg och vi målar upp de hemskaste scenarion men i ärlighetens namn så lär du inte dö för att du kommer för sent till mötet, knappast få sparken heller. Onda ögat kanske, men värre än så blir det knappast och att börja stressa ännu mer brukar bara leda till att saker går åt helsike så bästa rådet är ANDAS – ACCEPTERA – FORTSÄTT MED DET DU GÖR (samtidigt som du medvetet saktar ner ditt rörelsemönster).
Vi kommer aldrig kunna styra ATT eller NÄR stressreaktioner uppstår
Däremot kan vi se mönster i att det ofta är i samband med till exempel stora folksamlingar, presentationer, inför prov, i samband med tidspress, när vi ”misslyckas”. Vilket i sin tur kan göra att vi stressar igång redan INNAN det är dags för den stora middagsbjudningen om två veckor när jag måste sitta bredvid okända människor. ”Tänk om jag blir nervös, sådär kallsvettig och darrig på rösten”. Risken ATT du går igång i det här läget är given. Du har startat processen i hjärnan vilket gör att du kommer skicka den vidare till ditt kroppsliga system och pränta in ”middagsbjudning = farligt”.
Exponera dig
I äkta KBT-anda är det enda som gäller i såna här lägen att exponera sig. Det vill säga ”göra det ändå”, fast du är rädd, nervös, känner stress i veckor innan. Acceptera att rädslan, stressen finns där, att den kanske kommer men att den inte är farlig och kommer att gå över av sig själv om du väljer att lugnt stanna kvar i stunden. Fundera också över vad det är som egentligen stressar dig. Är det att göra bort dig, inte ha något att prata om, bli röd i ansiktet, tappa talförmågan, bli tvungen att presentera dig vid bordet? När vi hittar grundorsaken till stressen kan vi också hitta vägar att bearbeta och ta tag i själva kärnan, inte bara dämpa symptomen. Rädsla och stress går hand i hand så när vi lär oss förstå det enda hittar vi också nyckeln till det andra.
Lär dig identifiera din stress/dina rädslor
Gör en lista över allt du är rädd för eller som stressar dig. Som gör att ditt system går igång med hjärtklappning, svettningar, oro i magen, tunghäfta, tunnelseende eller katastroftankar. Jag ger några exempel som är relativt vanliga:
- Att komma försent
- Att inte passa in, vara omtyckt av andra (på jobbet eller privat)
- Att göra bort sig (tappa anseendet)
- Att misslyckas eller göra fel
- Att förlora jobbet
- Att någon nära anhörig ska dö
- Att ens partner ska lämna en
- Att barnen ska råka illa ut eller bli sjuka
- Att tala inför en grupp
- Att presentera sig för nya människor
- Att tappa kontrollen (vikt, träning, städning, ordning på saker)
- Att gå in i nya miljöer och prestera (till exempel på ett gym eller träningsklass)
Återhämtning är A och O
Stress i sig är inte farligt så länge vi hinner återhämta oss tillräckligt länge mellan varven och att lära sig identifiera våra största triggers är ett sätt att kunna jobba bort stressmoment. Om vi tittar på listan ovan till exempel är det ett flertal punkter vi på en gång kan bocka av som ”kan vi inte påverka” vilket återigen för oss in på den berömda ACCEPTANSEN. Vi behöver lära oss leva med att någon vi älskar kan bli sjuk eller dö. Det kan vi aldrig påverka och att gå runt med den tanken hela dagarna hjälper ingen, varken dig eller omgivningen.
Att din partner aldrig kommer att lämna dig vet du inte heller för framtiden kan vi inte sia om. Däremot kan du jobba för att bibehålla en utvecklande och kärleksfull relation och minimera risken att det händer, men några garantier finns inte.
Saker du KAN påverka är att planera dagen för att slippa komma för sent, inte pressa in för många moment under en dag, värdesätta att ha gott om tid inför ett viktigt möte. Eller jobba på självkänslan för att på sikt kunna både göra bort dig och misslyckas utan att det ger dig känslan av att vara sämre som människa. Många av våra stressmoment och rädslor KAN vi göra något åt för att må bättre och ha färre stresspåslag i vardagen.
Men lär dig leva med att STRESS faktiskt är en del av livet, på gott och ont och vi behöver möta den med acceptans, omtanke om oss själva och en nyfikenhet inför att ta reda på varför den kommer.
Foto iStockphoto
