När jag flyttade hemifrån och började ha hand om min egen kost och inhandling gjorde jag som alla tonåringar hade gjort, jag beställde hem pizza! Minst en gång i veckan, men ibland upp emot fyra gånger under en vecka. Eftersom jag var ung och hade en bra ämnesomsättning var det inget som påverkade mitt utseende – så varför sluta äta pizza som är så gott!?
Åren gick och mina kostvanor förändrades något med tiden. Jag åt oftast det jag tyckte om och funderade inte så mycket på om det var hälsosam mat eller inte. Mat var snarare bränsle än någonting annat.
Min farmor skrattar när jag säger att det är svårt att bli överviktig. ”Svårt!?” säger hon med andan i halsgropen och skratten som försöker kippa igenom. Men det är ju så att ingen vaknar upp en dag och är överviktig och jag jobbade på ganska bra för mina 20 kilos övervikt när tiden begav sig. Jag var stillasittande, åt stora volymer dålig mat och rörde mig i stort sett ingenting. Trots detta blev jag inte överviktig över en natt, såklart.
Förnekelse
Jag gick sakta upp i vikt utan att egentligen märka det till en början. Om jag vägde lite mer någon vecka tänkte jag ofta att jag kanske skulle ha mens och var uppsvälld? Vätskefylld? Andra veckor kunde jag komma till insikt och då tänkte jag ”Äsch, det kan jag gå ner igen på en vecka om jag vill!”.
Förnekelsen följde med mig även när jag handlade kläder och för varje gång jag tvingades köpa en storlek större än vad jag var van vid. ”Oj, så liten denna tröja var, det måste vara något produktionsfel?” tänkte jag och köpte tröjan. Det var såklart lättare att tänka att det var fel på kläderna än att det var jag som hade gått upp i vikt.
Äta ensam
Jag tyckte om att äta ensam när ingen såg. Då kunde jag njuta i min ensamhet utan att bli dömd av andra. Jag brukade därmed vänta tills jag slutat jobbet klockan 21.00, då hade jag fortfarande tid att hinna ner och köpa snabbmat innan stället stängde. Då hade jag inte ätit sedan lunch och magen hade kurrat i flera timmar, men det var det värt. Jag visste ju vad som skulle komma.
”En hamburgare, 200 gram, med extra ost, plusmeny stor pommes, vitlöksdipp, cheddardipp och en stor Coca Cola tack!” sa jag till expediten.
Personen i luckan hade redan påbörjat min beställning innan jag kom fram, jag var väl känd hos personalen. Jag tyckte faktiskt inte om att beställa maten eftersom jag såg att personalen kände igen mig och jag tyckte det var pinsamt samtidigt som det snart skulle vara värt det. Jag fick snart min påse och ilade hem… Magen kurrade ännu mer när jag kände doften av maten och jag kunde knappt hålla mig.
När jag kom hem kastade jag av mig arbetskläderna och tog på mig morgonrocken och därefter följde en ritual med maten: hamburgaren öppnades och fylldes med ännu mer hamburgerost som jag alltid hade hemma för dessa tillfällen, grönsakerna plockades ut. Jag dukade upp allt på en stor bricka och åt det i sängen, halvliggandes. När jag hade ätit upp all mat vilade jag magen en liten stund. Sedan hämtade jag mitt godis – det fanns alltid någonting hemma.
Även om jag inte kände mig speciellt sugen så var det något jag åt varje kväll och det gick det bara inte att avstå då det hade blivit en vana. En stor Marabou (200 gram) eller en stor Kexchoklad slank gärna ner efter maten. En cigarett på det och sedan somnade jag gott, och mätt.
Önskan om att bli smal
Jag önskade ofta att det skulle hända någonting som gjorde att jag blev smal över en natt – ”Tänk att få vakna upp och vara smal!”. Då skulle ALLA mina problem försvinna och jag skulle bli den lyckligaste människan på jorden! Jag var helt övertygad. Ibland kunde önskan att bli smal vara så stor att jag kunde hoppas på att få en allvarlig sjukdom som gjorde att jag inte hade kunnat eller orkat äta. Då skulle jag iallafall vara snygg och det skulle vara värt det!
Dieter
”Danska Rikshospitalsdieten – ät efter kostschema i 2 veckor och ändra din ämnesomsättning!” utlovades samt att man aldrig skulle kunna gå upp i vikt igen. Jag höll ut i 1,5 vecka. Min hjärnkapacitet var så pass låg och jag tyckte det var svårt att hänga med i komediserierna på teven. Jag testade de flesta dieter i jakten på en Quick fix och vikten som hade tagit mig år att lägga på ville jag bli av med på kortast möjliga vis – och varje gång jag inte klarade av det lade jag till ännu ett misslyckande i ryggsäcken som började bli ganska tung.
Motivation
Att få motivation är nästan som att något ”klickar till” i hjärnan och det bara händer, plötsligt går det! Men det tar tid att bestämma sig och även om det är någonting man funderar på kan det ta flera år innan man är redo på riktigt. För mig skedde det successivt i början. Jag gjorde små förändringar i kosten, fick resultat, blev sporrad och gjorde större förändringar och fick mer resultat.
Små personliga mål varje dag
Flera års stillasittande och rökning visade sig tydligt i min kondition. Jag orkade knappt gå i trappor. När jag hade börjat gå ner i vikt blev jag även sporrad till att röra på mig ännu mer.
Mina första steg mot en bättre kondition blev promenader. Först kom jag ut på några promenader med mina vänner. Vi gick långt och pratade hela tiden, non stop, så tiden flög iväg. Sen började jag bli rastlös de dagar jag inte hade en vän inbokad på promenad.
En dag tog jag mig ut på en promenad själv och blev stolt! Med musik i öronen och en spellista (som jag kan utantill idag) begav jag mig ut oftare och oftare på mina promenader. Jag såg hela staden från alla håll och kanter, jag gick två, ibland tre gånger om dagen och jag minns att jag tyckte att det var konstigt att folk inte var ute och promenerade strax innan midnatt på lördagar. ”Folk är så lata” tänkte jag.
Jag började sätta små dagsmål under min promenad och snart småjoggade jag istället för att gå. Att springa från en lyktstolpe till en annan blev min start som utvecklades till att springa förbi två lyktstolpar, sedan tre, fyra… När jag sprang mina första 5 km grät jag av lycka, jag klarade det! När jag sprang mina första 5 km utan att stanna grät jag igen, jag klarade det! Efter mitt första lopp kom oändligt med lyckotårar. Jag trodde aldrig att JAG skulle kunna springa. Att gå från promenad till löpning blev onekligen min stora frigörelse.
Kosten
Att jag ätit mat av sämre kvalitet i flera år var någonting jag var medveten om. Jag visste såklart att snabbmat, godis, falukorv, vitt bröd och läsk inte var bra mat. Plötsligt blev jag intresserad och läste på förpackningar i affären om vad de olika produkterna innehöll. Jag köpte hem böcker om näringslära och lärde mig tyda innehållsförteckningar och plötsligt insåg jag att kosten hade blivit ett enormt intresse. Det tog inte lång tid därefter innan jag sökte in till Göteborgs Universitet i önskan om att bli Kostvetare.
Lyckotårar än en gång – jag blev antagen.
Hur jag lever idag
Efter att ha lagt om min kost och börjat träna tog det inte lång tid innan jag slutade röka också. Det kändes onaturligt att leva så pass sunt med en osund vana. Det var inte svårt att fimpa och idag kan jag knappt tro att jag varit rökare.
Idag finns inga som helst förbud i min kost. Jag äter allt från hälsosamt till onyttigheter MEN jag gör det medvetet. För det mesta försöker jag göra bra matval alla dagar i veckan och ge kroppen all den näring den behöver och äter jag någonting som anses sämre en dag mår jag inte dåligt över det, jag vet att jag kommer äta hälsosamt resterande dagar under veckan. Det handlar om att hitta en bra balans där majoriteten mat är BRA mat.
Idag vet jag att dieter som utlovar en quick fix inte fungerar och speciellt inte på lång sikt. Man måste hitta en hållbar livsstil som man kan leva med resten av livet, en balans.
Från att tycka att det är jobbigt att gå och posta ett brev som enda sysselsättning under en dag så springer jag nu cirka 2 mil i veckan, går aktivt på spinning och styrketränar. Min stora passion är fortfarande löpning och jag är troligtvis en av de få personer som springer med ett stort leende över ansiktet och får gåshud när det går riktigt fort. Frihet!
Mina råd till dig som vill förändra din livsstil
- Gör en förändring i taget. Jag började med att ändra kosten, sen kom träningen in i bilden och slutligen fimpade jag. Gör man alla förändringar på samma gång blir det oftast pannkaka av allt. Börja där du känner dig manad.
- Lär dig vad som är bra och dålig mat. Det är DU som måste ta ansvar för vad du stoppar i dig! Det kan du göra genom att googla livsmedel eller läsa på Livsmedelsverkets hemsida. Det finns även mängder med pedagogiska böcker att köpa idag. Kolla under HÄLSA i bokaffären.
- Kämpa på! Det jag har lärt mig genom åren och som jag kan säga med all säkerhet är att kontinuitet är det som fungerar. Om man ger upp kommer man definitivt inte få resultat och det är inte det som kommer få dig i mål.
- Sätt små mål varje dag, det kan vara allt från att springa från en lyktstolpe till en annan eller att avstå från godis och läsk en hel dag.
- Se varje förändring som en del av din nya livsstilsförändring och tänk inte att du ”snart är tillbaka i gamla rutiner”, de finns inte längre.
