Hur vet du om du är ett så kallat äpple? När du kanske tränar mer än någonsin och äter jättebra – som aldrig förr skulle man kanske säga – men magen har samma storlek oavsett vad du gör, fast resten av kroppen blir mindre och mindre.
Tecken på äppelformad kropp:
- När du går upp i vikt så samlas fettet kring magen. Alternativt: när du går ner i vikt så verkar magen bli desto större i förhållandet till resten av kroppen.
- Du har smala ben, smala höfter, knappt någon midja, oftast stora bröst.
- Förhållandet mellan magomfånget och höftomfånget är högre än 0.8.
Du kan räkna ut denna kvot så här:
- Mät magen vid naveln, där du är som smalast (om du inte hittar midjan, mät någon cm ovanför naveln).
- Mät dina höfter där du är som bredast.
- Dela din midjesiffra med höftsiffran. Om siffran är högre än 0.8, då är du ett äpple.
- Hög midja-höft-kvot är ett tecken på insulinresistens. Insulinresistens innebär att kroppens insulin inte kan få kroppens celler att ta upp socker från blodet. Resultatet blir en alldeles för hög nivå av socker i blodbanan som i sin tur ökar risken för diabetes typ 2.
Midja-höft-kvoten är även relaterad till förhöjt stresshormon, kortisol.
Om stress och kortisol
Hormonet produceras dagligen i binjurarna. Hormonet har stor betydelse i de flesta viktiga processer som ämnesomsättning, immunförsvar, hjärnverksamhet och det motverkar även inflammationer i kroppen. Nivåerna är som högst på morgonen och som lägst några timmar efter midnatt.
Vad händer när du stressar?
Vid stress (både inre och yttre då kroppen inte kan se skillnaden, stress som stress) kan kortisolnivåerna bli ständigt förhöjda. Den höga kortisolnivån kan som sagt leda till insulinresistens vilket kan leda till förhöjd blodsockernivå. Fettförbränningen blir långsammare med ökade antal fettsyror i blodet som följd. Fettet i kroppen kommer förflyttas och leda till fettsamling kring magen.
Detta i sin tur kan leda till övervikt och utveckling av det metabola syndromet (högt blodtryck, högt kolesterol och blodsocker) samt diabetes typ 2. Vid stress blir man mottaglig för infektioner och det är inte ovanligt med depressioner och utbrändhet.
Högt kortisol rubbar sömnen som kan yttra sig i att du har svårt att somna eller vaknar för tidigt. Som följd blir du ständigt trött pga sömnbristen och känner dig alltid sliten.
Det är inte farligt att ha förhöjt kortisol då och då men när det börjar bli mer ofta än inte ska du börja fundera över din livsstil.
Normalisera kortisolnivån
Om du är ett äpple och beskrivningen av din livsstil stämmer in på dig så kan du göra en del på egen hand för att normalisera kortisolnivån.
- Om du tränar intensiva pass som crossfit, HIITs, spinning, body pump osv: sluta med det och gå över till lugnare träning där du själv styr vilan mellan seten. En övning i taget med längre vila mellan seten blir din lösning. Satsa på 2-3 sådana pass per vecka.
- Om du kör slut på dig själv i varje pass, gå över till passen där du känner att du kan ge ett par reps till. Du ska gå fräsch ifrån träningen, inte krypa ut på alla fyra.
- Undvik periodisk fasta.
- Undvik att gå på extrema dieter där du äter för lite eller utesluter kolhydrater.
- Sov mer! Vi pratar om 8 timmar per natt. Jag vet, det är en utopi för många men sådan är verkligheten.
- Om du är nybliven mamma/mamma till barn som sover lite eller om du blir väckt flera ggr per natt: tumregeln här blir att ju mindre du sover desto mindre ska du träna. Att ta en vanlig promenad med vagnen är vad du ska göra, inte ens powerwalk.
- Meditera eller testa lugn yoga.
- Viktnedgång till varje pris ska inte vara din prio, däremot välmående och livsstilsförändring. Gå till källan av din stress. Lämna dina stora livsplaner åt sidan.
- Avfölj personer på sociala medier som pressar och stressar dig. Var ärlig mot dig själv på den punkten. Rensa, rensa, rensa.
Foto iStockphoto
