Våra hormoner arbetar tillsammans som i en dans, där den ena ger effekt på den andra. En ökning av en kan ge en minskning av en annan. Den ena styr, de andra påverkas. I klimakteriet minskar ditt östrogen, men det är inte allt som händer. Det handlar ett samspel mellan flera hormoner som på olika sätt påverkar dig.
De främsta hormonerna vi talar om i klimakteriet är östrogen och progesteron.
I klimakteriet är det inte så enkelt som att östrogenet minskar. Det är förhållandet mellan progesteron och östrogen som är det avgörande och denna balans påverkar en rad faktorer.
Hormonerna
Östrogen
Vårt främsta könshormon heter östrogen och tillverkas framför allt i äggstockarna. Östrogenet har en skyddande effekt mot hjärtinfarkt och benskörhet. Därmed är sjunkande nivåer av östrogen en anledning till att dessa problem till största del uppstår efter klimakteriet. När vi kvinnor når menopaus står nästan 50 % av dödligheten från hjärtinfarkter!
Östrogenet påverkar vår koncentration, sinnesstämning och åldrande. Östrogenet åker lite upp och ner och ett tecken på att vi har östrogendominans är svullnad, ömma bröst och svårare att gå ner i vikt. Vid lägre nivåer av östrogen har vi i regel mer fett kring magen, en så kallad äppelformad kropp.
Progesteron
Även progesteron produceras i äggstockarna. Progesteron bestämmer när ägglossningen ska ske och samspelar med östrogenet för att stimulera slemhinnan i livmodern att ta emot ett befruktat ägg. I förklimakteriet är det progesteronet som sviktar först och produktionen är påverkad av din stressnivå.
Progesteron ansvarar även för att frisätta GABA, en balanserande signalsubstans som lugnar ner systemen. När progesteron minskar får du sömnstörningar, humörsvängningar, lätt att gråta och blir lättare arg. Du känner helt enkelt inte att du har full kontroll. Balansen är rubbad. När progesteronet börjar avta blir menscykeln kortare och blödningarna ofta rikare.
Testosteron
Äggstockarna och binjurarna producerar även testosteron som gradvis sjunker från cirka 30 års ålder. En kvinna i 40 års åldern har bara hälften så mycket testosteron som en 20-åring. Däremot är den minskande mängden inte relaterad till klimakteriet utan är åldersberoende.
Testosteron har betydelse hos både män och kvinnor då hormonet har en påverkan på vår könsdrift, men även en positiv inverkan på vår muskel- och benmassa. En högre mängd testosteron skyddar oss med andra ord från benskörhet och bidrar till bättre muskelbyggnad.
Testosteronet är ofta kopplat till kvinnors sexlust, men som med alla hormoner i våra kroppar är det en invecklad symbios hormonerna emellan. Att vår sexuella lust är kopplat till minskade testosteronnivåer stämmer, men det är helheten av alla hormoner som räknas.
Berg- och dalbana
I din naturliga cykel åker progesteronet, testosteron och östrogenet upp och ner i förhållandena till varandra, vilket är effekterna du känner av vid PMS.
I förklimakteriet upplever du samma berg-och dalbana. Det går lite upp och lite ner. Vissa dagar kan du eventuellt känna dig mer gråtmild än andra. Skillnaden nu är att hormonerna i kroppen successivt minskar.
Övriga hormoner som är inblandande
Kortisol
Ett viktigt hormon är kortisol, som är vårt stresshormon. Kortisolet tar företräde över progesteronet och gör att progesteronet, det lugnande hormonet, inte kommer in i cellerna. Detta ger klimakteriebesvär till följd.
Om du sover dåligt bildas mer kortisol, vilket gör att sötsuget ökar och du får svårare att motstå frestelser. Kortisolet gör även att ditt fett förflyttas till midjan, vilket i sin tur kan öka stressen över en övervikt. Det skapar en ond cirkel.
Stress ger en minskning av progesteron och östrogen, vilket kan öka symptomen av klimakteriet. Våra stressnivåer ökar som mest när stora hormonella förändringar sker, som i klimakteriet. Är vi stressade med höjda kortisolnivåer producerar vi inte serotonin och melatonin i samma mängd.
Serotonin (och melatonin)
Serotonin är även förstadiet till melatonin. Det är en signalsubstans som påverkar ditt humör och välmående. Därför kallas det även ”kroppens glädjespridare”. Du kan öka dina nivåer av serotonin med hjälp av solens strålar.
Melatonin är det hormon som styr vår dygnsrytm. Det byggs upp under dagen för att frisättas på natten, vilket gör melatoninet avgörande för att underlätta din sömn. Att vistas ute under dagtid och begränsa vår skärmtid på kvällen är en viktig del i att förbättra vår sömn.
Melatonin och serotonin är beroende av att vi få i oss Tryptofan, som omvandlas till just Serotonin med ljuset och melatonin om det är mörkt. Tryptofan finns i sojabönor, mandlar, kyckling, mejerier, tonfisk, havregryn och bananer bland annat. Med en reducering av östrogenet minskar även serotoninet, som i sin tur minskar ditt melatonin.
Endorfiner
Viljan att att sova, äta och dricka påverkas av endorfiner, ett hormon som bland annat kan utsöndras vid skratt, stress, fysisk aktivitet, sex och förälskelse. Endorfiner kan ge känslor av fysiskt välbehag som lustkänsla och lyckorus. Det minskar stress, stärker immunförsvaret, motverkar depressioner, förbättrar läkningen av skador och sår, sänker blodtrycket, är bra för tarmarnas funktion och påverkar hur kroppstemperaturen regleras. Rena medicinen med andra ord!
Summering
När ett hormon ökar eller minskar och kroppen sätts i gungning påverkas även övriga hormoner i din kropp. Du upplever en obalans i mående, midjemått, vallningar och eventuellt din sömn. Som du ser är det inte så enkelt som att säga att östrogenet sjunker utan det handlar om ett samspel. Kroppen försöker under denna period att själv återfå balansen. Den balansen stabiliserar sig efter menopause. Du kan hjälpa kroppen en hel del genom att hålla en så bra livsstil och balans i vardagspusslet du bara kan.
Att stress är en stor bov till ohälsa vet de flesta, och att säga åt någon att stressa mindre hjälper sällan. Är du medveten om att stress är en bidragande faktor till ditt mående, sätt dig själv i första rum lite oftare. Hitta tid för återhämtning, det är en av de viktigaste sakerna du kan göra.
Hitta även en bra rutin kring din sömn, var ute i dagsljuset dagligen, ät näringstät kost och motionera. På det sättet hjälper du kroppen att hitta en bättre balans – och det är du som leder i dansen!
Av: Victoria Strandlund Paetz
