Många anser sig behöva strikta kostplaner och nära-döden-upplevelse-pass för att det ska ge effekt på kroppen. Och det fungerar ett tag, absolut. Problemet är att man måste hela tiden underhålla denna sorts kosthållning och denna träningsnivå.
Logiken går så här: om jag inte är hård nog mot mig själv så kommer jag aldrig dit jag vill, jag behöver ständiga hårda utmaningar för att hålla mig på plats. Du ser, du motiverar dig med rädsla. Fokusen ligger hela tiden på mat, sötsug, cravings, hungern och inte kunna acceptera sig själv för den man är, med sina styrkor och svagheter. Och svagheter är INTE lika med misslyckas med sin form.
Det första du behöver göra är att backa.
Vad är det värsta som kan hända när du börjar äta mer? Med mer variation? Börja slappna av mer? Och hur kommer kroppen att reagera på mindre träning?
Det bästa rådet jag kan ge: gör det och se vad som händer!
Minska framförallt på cardio och fokusera helt på styrkan. Du kommer att märka stor skillnad i orken, kanske kommer du till och med få några personbästa under ett par-tre veckor. Öka på kolhydrater och var inte rädd! Klart man kommer gå upp ett par kg i vätska men det är så värt det för energins skull!
Ta en dag i taget, bokstavligt talat. I slutet av veckan kan du utvärdera dagarna som varit. Hur mådde du när du tillät dig själv att äta lite mer och träna lite mindre? Vad hände mer exakt med mindset, hungern, cravings? Energin? Sömnen?
Jag är övertygad om att du får enbart positiv respons från kroppen.
Foto iStockphoto
